Spara pengar som student

Ofta blir man som student för första gången ansvarig för sin egen ekonomi. Det kan vara svårt att göra övergången från att kunna använda hela sin inkomst hur man vill, till att behöva göra en budget där det mesta av pengarna går till mat och hyra. Studentlånet kan se stort och generöst ut innan man drar av sina basutgifter och plötsligt har en väldigt liten disponsabel inkomst.

Spara pengar som student

Det är bara att dra åt svångremmen och börja spara. Ju tidigare man lär sig leva sparsamt, desto lättare får man det längre fram. Även om man inte lär kunna spara till några stora äventyr under studentåren så samlar man på sig färdigheter som alltid är värdefulla i framtiden.

Gör en budget

Att göra en budget är det absolut viktigaste man kan göra för att få kontrol över sin ekonomi. Det är A och O i sparande. Börja med att skriva ner inkomstkällor samt hur regelbunden och stor inkomsten är. Det inkluderar studentbidrag, studentlån, lön från deltidsjobb eller ströjobb och fickpengar från föräldrar.

Man skriver sedan ner sina utgifter. Börja med de uppenbara utgifterna; hyra, mat, internet och telefon. Lägg till resekostnader, inköp av böcker och studiematerial, fritidsaktiviteter och så vidare. Om man tycker det är svårt att komma på vilka andra utgifter man har kan man använda sig av internetbanken, som har en sammanfattning av vad man spenderat på sitt kort.

Addera alla utgifter i en kolumn och alla inkomster in en annan för att få en enkel översikt över ekonomin. Resultatet kan vara förvånande, eftersom man i vardagslivet lätt glömmer de små utgifterna.

största utgift

Vilka utgifter är störst?

De största utgifterna är ofta är från början, som hyran till exempel. Det är inte alltid möjligt att skära ner på de största utgifterna, men även en liten besparing på hyran kan ge extra svängrum i budgeten. En 10% lägre hyra kan betyda flera hundra kronor, medans 10% av en telefonbudget bara är några tiokronor. Det lönar sig att minska på sina stora utgifter.

Att bo mer centralt kostar mer, men bor man längre bort måste man betala för transport till centrum och högskolan eller universitet. Räkna ut precis hur mycket billigare det skulle kunna vara att bo i en förort eller till och med utanför studieorten. Det går att ofta att cykla istället för att ta kollektivtrafiken, vilket sparar en hel del pengar. Man sparar in både biljettpriset och kostnaden för gymmet.

Hitta bästa erbjudandet

Hitta kontrakten som passar dig bäst. Det som är en bra deal för en vän är inte nödvändigtsvis det som passar en själv. Jämför olika mobilabonnemang med tanke på vad mobilen används för. Det kan hända att det är billigare att köpa mer data och färre minuter om man använder appar för att hålla kontakten istället för att ringa. Det går ofta att kombinera mobil och internet och på sätt få rabatt, men om internet redan ingår i hyran (som kan vara fallet i andrahandslägenheter) tjänar man inte på sådana paketerbjudanden.

Om hyran inte är så kallad varmhyra betalar du själv för elektricitet och värme. Under vintern kan kostnaden för dessa gå upp en hel del. Om man har möjlighet lönar det sig ofta att byta leverantör. Jämför på nätet (elskling.se) vilken levenrantör som kommer betyda minsta räkningen.

Leta studentrabbatter på alla inköp. Det är alltid värt att ta en titt på CSN-kortets hemsida innan man köper sina grejer någon annanstans.

Skilj på behov och begärn

Skilj på behov och begär

Det är lättare sagt än gjort, att skilja åt vad man verkligen behöver och vad man bara vill ha. Visst skulle man spara en hel del om man bara betalade hyran och åt snabbnudlar. Men är det verkligen så man vill leva? Vi kan definiera behov på flera olika sätt. Utöver våra fysiska behov, som mat och tak över huvudet, har vi även psykiska och sociala behov. Att kunna träffa och umgås med andra är ett socialt behov, men man kan välja vilken form det tar. Det är billigare att bjuda hem vänner till knytkalas än att äta ute tillsammans. Att gå på krogen kan riktigt svida i plånboken, så man tjänar på att hitta andra sätt att umgås eller begränsa sina krogbesök till någon gång i månaden.

Ett begär är lättare att identifiera. Det är det där man vill ha, nu. Ett begär är ofta en tillfällig känsla som vill bli tillfredställd direkt. Om man ser något man verkligen vill ha kan det vara en bra ide att skriva ner det på en lapp istället för att genast köpa det - vare sig det är glass på en varm sommardag eller en ny mobil - och skjuta upp köpet. Efter några timmar lockar kanske inte glassen lika mycket längre och efter en vecka inser man att den gamla mobilen forfarande fungerar bra.

Här är tre frågor man bör fråga sig själv innan man köper något. Skriv ner dem på en lapp och spara i plånboken.

  1. Kommer jag använda det?
  2. Är det värt det?
  3. Kan jag köpa det billigare någon annanstans?
Handla mat billigare och spara pengar

Handla mat billigare och mindre ofta

Olika butiker specialiserar sig på olika varor och tjänster. ICA väljer ofta att göra det så bekvämt som möjligt för sina kunder, vilket är anledningen att man hittar ICA Nära på var och varannan gata men är även anledningen att man betalar mycket mer. Hitta en matbutik som har rätt utbud till lägst pris. Det kan hända att man behöver resa längre, men det är en bra anledningen att göra resan mer sällan. Det kostar mindre att köpa in sina matvaror en gång i veckan än att konstant gå och köpa en extra liter mjölk i kvartersbutiken.

Genom att skriva en inköpslista och hålla sig till den lockas man inte av diverse erbjudanden för varor man inte behöver. En inköpslista bör innehålla basvaror som kan kombineras på många olika sätt, så att det alltid finns något att äta. På så sätt kan man köpa de färskvaror som är billiga för tillfället och få lite variation. Tips på vilka ingredienser är bra att alltid ha hemma kan man hitta här.

Släng inte mat. Det är som att slänga tjugolapparna direkt i soptunnan. Hitta istället nya kreativa sätt att kombinera dina rester och lär dig hur olika matvaror bör förvaras för att inte bli dåliga.

Att nedgradera sina matvaror kanske inte låter så kul, men det kan kapa mattugifterna en hel del. Köp den billigare versionen av chips istället för estrella eller andra varumärken som spenderar miljontals på reklam för att få oss att köpa deras varor. Ofta kan man till och med göra mycket själv. Popcornkärnor kostar en dryg fjärdedel av vad en chipspåse gör. Kött är en extra dyr matvara och man spara en hel del på att skära ner på sin köttkonsumtion.

Köp inte nytt

Att köpa böcker, kläder och möbler helt nya blir snabbt väldigt dyrt. Leta alltid efter alternativ: ibland kan man hyra undervisningslitteratur terminsvis eller köpa sina böcker i second-hand. Detsamma gäller för kläder och möbler. På second-hand och loppisar kan man hitta riktigt bra fynd för hälften av vad det skulle kostat nytt.

Laga och reparera istället för att köpa nytt. Ett hål i jeansen eller repor i vantarna kan lätt lagas med lite nål och tråd. Är du bra på att sy kan du till och med göra om gamla plagg till nya, finare kreationer. Elektronik är vid här laget såpass billigt att det ofta är dyrare att reparera än att köpa nytt. Är ens dator dock bara lite långsam finns det mjukvara man kan ladda ner för att förbättra prestandan. Genom att inte köpa nytt skonar du både naturen och bankkontot.

Sälj det du inte behöver och spara pengar som student

Sälj det du inte behöver

När man flyttar hemifrån blir det ofta ett par lådor kvar hemma hos föräldrarna. Efter några månader har man helt glömt vad det var man ville spara. Gå igenom gamla flyttlådor, skokartonger och skatter från barndomen. Vissa minnen kan man helt enkelt inte göra sig av med, medan andra kan ge en fin slant på tradera: gamla DVD:er, en barncykel, samlarkort och så vidare.

En del föremål kan man göra mer värdefulla med lite pyssel. Måla om gamla möbler, skrapa bort rosten på en cykel eller sy ihop en reva i ett gosedjur. En del soptippar kan vara rena paradiset för någon som är lite händig. Har man tillgång till en bil eller annan transport kan man åka till soptippen för fynd som kan restaureras. Det blir två flugor i en smäll - inredning till den nya lyan och lite extra pengar från det man sålt.

Studentåren kan för många bli de mest ekonomiskt utmanande åren av ens liv. Den kunskap och de färdigheter man lär sig nu blir oumbärliga resten av livet. Med en förmåga att planera sin hemekonomi kommer en stor frihet - man väljer själv när man vill dra åt svångremmen och när man vill släppa på den, istället för att alltid räkna ner dagarna till nästa löning.

skriver för PanelSök.