Mors Dag Special: Mammas generation

Nu på söndag är det mors dag, och vad passar då bättre än en återblick om hur det var på arbetsmarknaden förra generationen – och då särskilt för våra mammor?

Inför denna blogg har jag därför frågat min egen mamma om hur det var för henne på 60-talet när hon sökte jobb. Detta betyder naturligtvis också att innehållet i bloggen du nu ska läsa reflekterar hennes erfarenheter och inte nödvändigtvis hennes generations erfarenheter generellt.

Mer jobb, mindre utbildning

När jag själv var yngre och arbetslös fick jag ofta höra ”när jag var i din ålder hade jag skaffat mitt första jobb för längesedan” av min mamma. Jag förstod aldrig riktigt innebörden av det förrän jag blev äldre. På 60-talet var det inte på långa vägar lika svårt att få jobb som det är idag. Det ställdes inte lika höga krav, och min mamma uppmanades att börja arbeta istället för att fortsätta utbildningar mot de intressen hon hade. Hon fick jobb som springflicka där uppgifterna bestod i att koka kaffe och vattna blommor. Nu låter det kanske som om jag skriver detta med en nedvärderande ton – men det gör jag inte. Livet var bara enklare förr.

Enklare livsstil resulterar i enklare jobb och färre krav

Vi vet alla hur det står till med arbetslösenheten bland unga idag, men jag skulle nog vilja påstå att vi konsumenter har oss själva att skylla till viss del för den utvecklingen. För ju mer avancerade våra liv blir och ju mer vi vill fylla dem med, desto mer krävs det av oss i arbetslivet också. Nu räcker det inte med gymnasieutbildning längre, nej, nu måste vi ha specialkompetens för att få arbete. Det är ju inte så att det inte finns jobb idag, problemet är att det inte finns folk med de rätta kunskaperna till jobben.

Har utvecklingen ett slut?

De enkla jobben som min mamma fick reflekterade en enklare livsstil när människor var lika glada och nöjda som idag, fast med betydligt färre medel. Idag ska kvinnor studera tills de blir närmare 30, sedan göra karriär tills de blir 40 och efter det skaffa barn genom IVF-metoden då de blivit för gamla att göra det på naturlig väg. Dramatiserat exempel, visst, men det är knappast helt verklighetsfrämmande. Vår avancerade livsstil ställer högre och högre krav, och även om man förstås kan kalla det för utveckling så är frågan hur långt den utvecklingen får gå innan våra kroppar och psyken säger ifrån. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män i arbetslivet, och Försäkringskassan har av regeringen fått i uppdrag att ta reda på varför – denna rapport ska presenteras i höst.

Hur mycket utveckling tål vi innan vi förstår att dygnet aldrig kommer vara längre än 24 timmar och att enklare inte är samma sak som sämre?

Den här bloggen är en gästblogg från skribenten Kai Weinefelt.