Marknadsundersökningar – så funkar de!
Att säljare av produkter och tjänster förstår sina kunder och kan tillgodose deras olika behov är förutsättningar för fungerande marknadsekonomier. För samhällsforskningen är empiriska undersökningsmetoder viktiga för att förstå och förutsäga hur samhället utvecklas. Ämnesområdena är oftast inte desamma, men när det gäller metoder och syften har marknadsundersökningar mycket gemensamt med samhällsundersökningar – man vill veta drivkrafterna bakom människors beteende, hitta insikter som ger idéer till åtgärder och förändring och förstå hur vi bäst kan kommunicera med omvärlden.
Riktlinjer för pålitliga data
För att få pålitliga resultat av en marknadsundersökning, måste frågorna vara lätta att förstå och otvetydiga. En sådan fråga är ”Vilket parti skulle du rösta på om det vore val idag?”, medan ”Hur ofta äter du godis?”
följt av svarsalternativen ”En gång i veckan, ibland, vid lämpliga tillfällen eller sällan” blir svåranalyserad. För att få rätt informationsnivå kan undersökningarna utformas olika: kvalitativa undersökningar genomförs ofta i fokusgrupper för att gå på djupet om varför konsumenter tänker, tycker och agerar på olika sätt, medan kvantitativa undersökningar – som väljarbarometrar – inbegriper ett större, statistiskt urval av personer och görs via telefon, post eller internet.
I Sverige finns riktlinjer för att allmänhet och beställare ska känna förtroende för att marknadsundersökningar utförs enligt vetenskapliga principer och att data hanteras etiskt korrekt. Modeller för att räkna ut statistiskt säkerställda resultat används i branschen: ju fler svar som samlas in, desto säkrare resultat och mindre felmarginal garanteras (under förutsättning att urvalet är representativt och slumpmässigt). Genom att göra provintervjuer kan datakvaliteten också förbättras och möjliga fallgropar undvikas.
Lyckade produkter är sällan en slump
En storsäljande produkt på den svenska marknaden är den klassiska chokladasken Aladdin. 2009 gjordes en marknadsundersökning som visade att var tredje svensk tycker att Aladdin-asken är ett viktigare inslag på julen än både tomten (22%) och Jesu födelse (9%); ett svårslaget rekord bland starka varumärken. Även de ingående pralinernas popularitet testas noggrant varje år. Detta är förklaringen till att den för många trillingnötsälskare obegripliga körsbär i likör finns kvar i asken – undersökningarna visar nämligen år efter år att denna totalt sett rankas som favorit, samtidigt som hela 27% inte vill ta i den med tång (bottentvåan romrussins motsvarande siffra är 13%). Körsbär i likör är faktiskt den enda som har funnits med sedan Aladdin-askens lansering 1939, vilket alltså är ett resultat av marknadsundersökningarna som tas på största allvar av tillverkaren för att säkerställa att produkten utvecklas med sin tid.
Kvitto på att koncepten fungerar
Marknadsundersökningar kan utföras under produkternas hela livscykel: innan ett projekt börjar är det klokt att göra en nulägesanalys för att ta reda på hur marknaden ser ut och om det finns plats för vår tänkta produkt; kanske finns det nya målgrupper att satsa på. Om vi så tidigt som möjligt vet hur målgruppen tycker och agerar, kan vi utforma erbjudandet och positionera vår framtida produkt optimalt.
Om du vill delta i markandsundersökningar och få betalt kan du läsa mer här!
Under utvecklingsfasen behövs respons på konceptet – förmedlar förpackning och logotyp rätt känsla, är namnet rätt och vilken reklam fungerar? Extra viktigt är detta för produkter som är tänkta för flera marknader med olika kultur och språk, för att undvika onödiga misstag. En glass med ett namn som GBs Nogger Black skulle till exempel vara helt otänkbar på USA-marknaden, där kopplingar till rasfrågan är ständigt aktuella. Som många minns, uppstod livlig debatt även i Sverige efter lanseringen och produkten fick dras tillbaka.
För en produkt som redan är lanserad, mäter varumärkesundersökningar och kampanjeffektmätningar hur stor målgruppens produktkännedom är och hur produkten står sig på marknaden. Hur många såg reklamen och vad tyckte de? Här är det inte fel att jämföra med konkurrentprodukter och egna marknadsinvesteringar för att eventuellt rita om kartan till nästa beslut.
Det man inte vet, kan affärerna må dåligt av
Affärsmässigt ger insikt om omvärlden ett försprång i form av underlag för kommunikation som stärker produkternas varumärken, konkurrenskraft och marknadsandelar. Lyckad marknadsföring baserar sig på strategiska beslut som i sin tur kommer ur kunskap – ju mer man vet, desto bättre strategier kan man utforma.
Summan av kardemumman när det gäller marknadsundersökningar torde vara att det finns fog för att gräva ned det gamla talesättet ”det man inte vet, mår man inte dåligt av”. Att göra olönsamma satsningar kan bli dyrbart för ett företag. Den som däremot förstår sin marknad och hur man tillfredsställer kundernas behov har en förutsättning som god som någon för att skapa affärsmöjligheter.
Om du vill delta i marknadsundersökningar klicka på knappen nedan: